Mitt tips och flera andras finns också på den eminenta fansiten Södrasajten, men här tänkte jag motivera mitt ställningstagande.

1. GIF Sundsvall
Jag tycker Giffarna har en bra utvecklad idé om hur man vill spela och själva har man som mål att sejouren i Superettan bara blir ettårig. Det var sällan man blev utspelade i Allsvenskan ifjol. Många oavgjorda matcher och en oförmåga att avgöra matcher då och det var spetsen man saknade. Emil Forsberg har man inte kunnat ersätta, men i det känns som att Giffarna kommer att bli väldigt svårslagna i Superettan.

2. Örebro
Hur många gånger sades det att Örebro saknade en spelidé förra säsongen? Per-Ola Ljung tog över och har nu en försäsong i bagaget och Superettans starkaste och bredaste trupp. Men det är inte så lätt att komma till Superettan och vara ett spelförande lag.

3. Hammarby
Stor press hos mediafavoriterna från Söder, med ny arena och allt. Bajen har också en tacksam inledning på säsongen och jag tror att starten på säsongen kommer att sätta nivån på var laget senare hamnar i tabellen. Svårt ändå att säga var laget står, med tanke på noll tävlingsmatcher i cupen i vår. De tre lagen som jag har i toppen tror jag står i en klass för sig själva ändå.

4. J-Södra
Sticker ut hakan och tippar J-Södra högt upp i tabellen. Jag tycker det är mycket jämnt i det här skiktet där jag placerar J-Södra och det handlar mycket om att klara sig undan skador och avstängningar. Jag ser ett år framför mig där J-Södra kan spela med en stomme, som faktiskt spelade riktigt fin fotboll under hösten. Kontinuitet och stabilitet. Truppen är inte bred, men det är den inte heller hos konkurrenterna som jag placerar längre ned i tabellen.

5. Örgryte
Nykomling som har varit bra i cupen. Det är ett tecken på att ÖIS kommer att klara sig bra i år.

6. GAIS
Svårplacerat lag. Hur mycket skada har klubben tagit? Tränaren Thomas Askebrand byggde ett starkt lag, med betoning på lag, under åren i Falkenberg och på sikt kommer han nog också att lyckas med GAIS.

7. Landskrona
Bois förlorade mot Husqvarna i genrepet. Bois har en väldigt genomsnittlig trupp och det känns naturligt med en mittenplacering.

8. Assyriska
Här har det hänt en hel del i truppen de senaste veckorna. Får man ihop det och spelar som ett lag så är Assyriska ett lag för övre halvan. Får man några dåliga resultat i början på säsongen kan det gå som ifjol.

9. Ängelholm
Intresset för det här laget är inte överdrivet stort i Ängelholm. Förlusten av skyttekungen Simovic känns som den tyngsta i hela Superettan och jag tror ÄFF kan få en tuff säsong.

10. Brage
Dulee Johnson, Jan Tauer. Det saknas i alla fall inte profiler i Brage. Ärligt talat var jag inte imponerad alls av Brage ifjol och jag tror de hamnar på undre halvan och kanske har jag dom lite för högt här.

11. Ljungskile
Usel ekonomi, skador under försäsongen och en trupp som inte ser speciellt vass ut. Det är väl ungefär som det brukar vara i LSK och likt förbannat hamnar de på övre halvan med sin ”sparka och spring-fotboll”. Men någon gång bör det väl ta slut?

12. Varberg
Varbergs raka fotboll är effektiv och en spelare som Altemark-Vanneryr lär göra en hel del mål även i år. Ytterligare ett lag som är svårplacerat. Kan mycket väl bli en plats på övre halvan.

13. Värnamo
Placeras som jumbolag av de flesta ifjol och situation i år är liknande. Eller? Zlojutro har etablerat sig i Öster och Ring i Kalmar FF, men Värnamo har en överlevnadsförmåga som få. Det är många i laget med stor utvecklingspotential och kanske klarar sig Värnamo ändå. Pär Cederqvist säger i JP att han hoppas göra 15 mål och gör han det så kommer Värnamo ta långt fler poäng än de flesta tror. Men för Värnamo handlar det om att få ihop ett bättre försvarsspel och kanske kan Sören Åkeby få ihop det.

14. Falkenberg
Nu har FFF gjort en bra försäsong, men jag är tveksam till hur det ser ut efter 30 omgångar. FFF föll ihop totalt i höstas. Nyckelspelare som Christoffer Carlsson (Hammarby) och Stojan Lukic (Halmstad) är tunga förluster.

15. Degerfors
En tunn trupp som redan haft en del skadebekymmer på försäsongen. Det var alltså en flytt tillbaka till detta Degerfors om Johan Bertilsson valde. Samtidigt försvann den viktigaste offensive kuggen Christoffer Brandeborn..

16. Östersund
Kan helt enkelt inte speciellt mycket om det här laget. Östersund ska tydligen spela en teknisk fotboll.

Som utomstående observatör på amatörnivå under en rad år vet man hur det kommer att låta under silly season. De mest inbitna fansen jublar över varje spelare som kommer. De spelare som försvinner var egentligen aldrig så bra under åren i HV och bidrog nog inte med så mycket trots allt.

Jag konstaterar i alla fall att Fredrik Stillman gjort en värvning av typen han väldigt sällan gjort innan. Johan Larsson, 27 år (ung enligt Stillman), har aldrig etablerat sig i elitserien och ratades av Färjestad i höstas när han ansågs vara nionde back i truppen. Men under vintern i Finland blommade han ut och blev en av HPK:s viktigaste spelare. Den kanske allra viktigaste spelaren i HPK var ett tag Dan Spang, som de sedan släppte till HV. Jag har efterlyst mer scouting så jag måste anse att värvningen av Johan Larsson är intressant.

Innan man har helheltsbilden klar för sig så är det faktiskt annars ganska ointressant att ge sig in och diskutera enskilda spelare. I ett lagbygge som nu pågår är varje spelare bara en liten pusselbit. Det tycks ändå efter värvningarna av Stefan Johansson och Johan Larsson att strategin är att knyta till sig hungriga, revanschsugna spelare som vill något.

Backsidan är jag inte orolig för. Däremot undrar jag hur man ska kunna lotsa in yngre forwards. Redan under den här säsongen har vi sett spelare som Davidsson, Ledin och Lindström fått mindre istid allt längre ner i hierarkin.

Stillman behöver också spetsa truppen. Är spelare som Jason Krog och Marcus Nilsson rätt spelare för att leda en förstalina även kommande säsong?

Wennerholm: Ska inte hända en klubb som HV (Aftonbladet)

”Här talar vi en av giganterna i svensk hockey och med en spelarbudget som bara Färjestad kan mäta sig med.
Till skillnad från andra sportchefer har Fredrik Stillman nästan obegränsade resurser när han ska värva spelare.”

”Och när jag blickar framåt ser jag inget större hopp. HV 71 har för många spelare som är på väg utför.”

Leif Boork: Våga satsa på ungdomarna, HV (Expressen)

”Jag funderar på HV:s tungfotade backar. Jag funderar på alla dessa 70-talister i HV:s trupp. Jag funderar på värvningen av Andreas Jämtin. Jag funderar på sexårskontraktet med Per Ledin. Var det värt 19,5 miljoner?”

Var ska föryngringsprocessen ske?

Eliteprospects.com

Här är alltså spelarna som har kontrakt för minst ett år till. Medelåldern just nu är 28 år. Vad vi inte har tillgång till är lönekostnaden och det är i många fall avgörande för hur lagbygget kommer att se ut till nästa säsong.

Vi har kunnat läsa vilka löner spelare som David Petrasek, Johan Davidsson, Per Ledin och Marcus Nilsson har. Vi snackar om några av de bäst betala spelarna i elitserien. Jag tror heller inte att spelare som Jason Krog och Andreas Jämtin har tomt på bankkontot i slutet av månaden.

Där har vi det första problemet. Det andra klubbar betalar spetsspelare, potentiella vinnare av poängligan och spelare som alltid är bäst när det gäller, det lägger HV på breddspelare.

Det andra problemet är kontraktslängden. De här spelarna kommer även nästa säsong att ta en stor bit av lönekakan. Spelare över 35 blir sällan bättre ju äldre de blir.

Möjligheterna att värva spetskompetens kommer även i vår och sommar att bli begränsade. En stor del av lönebudgeten är redan låst. Och det är kanske därför sportchefen Fredrik Stillman säger följande i Jnytt.

”Jag gråter inte efter de här åren, vi kan inte bara ha unga killar. Men att vi ska jobba mot en föryngring är solklart.”

Jag tror inte att föryngring får bli ett självändamål, utan det måste handla om att få rätt struktur på laget. Självklart ska spelare i en förstalina få kosta, ska ha mycket istid och ska dra ett tungt loss och producera mycket.

Men det får inte vara tvärtom. Dyra spelare på bänken eller i en fjärdefemma. Unga och billigare spelare i andra- och tredjefemman. Det sänder helt fel signaler. Då får du också ett annat problem, det med naturliga ledare. Förr eller senare slutar man lyssna på någon som talar om det förflutna, som tittar i backspegeln istället för vindrutan framåt, som har sina bästa år bakom sig.

Kommer det då att ske en förändring? Jag är skeptisk. Samma saker upprepas varje år. Hade det här varit slutsatsen i förra utvärderingen så hade vi förmodligen inte sett vissa av de värvningar som gjordes förra sommaren.

Jag avslutar med att citera Göran Bäckström i Jönköpings-Posten:

”Och kanske är det allra mest oroande inför HV-framtiden att känslan just nu är att allt trots ännu ett fiasko kommer att få rulla på i ungefär samma hjulspår som tidigare…”

Jag instämmer. Ska HV bygga om så måste också kraven och direktiven uppifrån, från styrelsen, sänkas.

Att åka ut mot Linköping hävdar jag är inget fiasko. Det är däremot sättet HV gjorde det på. Sämst när det gällde. Inte bara i en match, utan i flera matcher under viktiga skeenden i matcherna. HV gav bort matcher.

”Nu ska vi vända på varenda sten” sade en pressad sportchef Fredrik Stillman i Cmore. Det har nog HV gjort i ett par år nu, utan att hitta svaren känns det som.

Som hobbyanalytiker ser jag två viktiga delar i det hela. För det första, vilka förväntningar och krav har man? Ja, HV:s företagsamme klubbdirektör pratar om SM-guld och input och output och jag fattar ingenting. Den känsla jag och många har är att HV  tummat på sina ideal. Istället har HV blivit mer av ett företag än en klubb, som kämpar för att kapa åt sig sina marknadsandelar och som drömmer mardrömmar om nätterna i rädsla av att förlora sin plats på tronen.

Det kan möjligtvis förklara långtidskontrakten med profilerade spelare, för sett till investerade kronor får HV inte ut mycket av det på isen. Men kanske genererar det intäkter på tröjförsäljning med mera?

HV:s trend de senaste åren är också slående. Gå själv in och räkna tabellen på Hockeyligan.se, från novemberuppehållet eller juluppehållet. HV började säsongen bra, för att sedan dala. Inte mycket, men ändå en bit från toppen. Från november och framåt har HV gått ungefär lika jämfört med ett lag som Linköping. Däremot är utvecklingen vad gäller powerplay diametralt. Linköping blev bättre, HV sämre. Vad gjorde Ulf Dahlén åt det?

Börja med att vända på stenarna i toppen

”Ingen skulle tro det om ni visste skillnad i lönebudget mellan dessa två lag. Jag lovar.” Det skriver  Anders Mäki, Linköping vice klubbdirektör på twitter.

Det tycks vara allmänt känt i branschen att HV toppar löneligan. Rejält. Men att ifrågasätta HV-ledningens agerande har i många år varit tabu. Efter tre år och ut i tre kvartsfinaler, så är det kanske i toppen man ska börja vända på stenarna?

För hur ser lagbygget ut? Sportchefen Fredrik Stillman talade om föryngringsprocess i Cmore. Är det därför han lagt över 200 000 kronor i månaden på spelare som Marcus Nilsson och Fredrik Bremberg de senaste åren? Var det därför spelare som Daniel Rahimi och Daniel Grillfors fick lämna, till spelare som inte var bättre men som hade ett större lönekuvert?

Jag tycker att Stillman som sportchef satsat mycket på ”safe” genom åren, på spelare som har 10-15 år i erfarenhet på hög nivå. Fd landslagsaktuella spelare framför blivande sådana. I den budgivningen vinner nästan alltid den med störst lönebudget. HV:s scouting har ju varit på dagisnivå, men kanske skedde ett trendbrott förra våren när man lyckades locka hit William Karlsson.

Nej, jag vill hävda att HV bygger på att förvalta snarare än att förnya och utveckla och det sistnämnda måste till när en hel generation HV-spelare har försvunnit utomlands de senaste åren.

Det har varit mycket av brandkårsutryckningar, istället för att reparera skadorna på längre sikt.

HV måste tänka om, kanske sänka ambitionerna och kraven. Nästa säsong måste en ny generation få chansen på riktigt. Det som HV kallar föryngringsprocess är vardag för många andra lag, för klubbar som inte har HV:s ekonomiska muskler.

Jag känner inte igen HV71 i det här slutspelet. Den blå maskinen krampar och ser ut att vara plågade och jag kan inte tolka det på annat sätt än att laget har svårt att hantera pressen och kraven. För det första man kan konstatera är att HV inte gjort något bra slutspel så här långt.

Första matchen var bra och det började lovande. Det har varit bra stundtals i matcherna också, men dalgångarna har varit alldeles för djupa och misstagen för många. Åker man till Linköping som igår och säger att man fokuserar på försvarsspelet och sen vänder hem med fem mål i baken, då är något helt galet.

För tredje slutspelet i rad har HV ett uselt pp. 9.09%. Ett mål framåt och tre mål insläppta istället är löjeväckande. Gustaf Wesslau i målet är på samma nivå som Andreas Andersson och Daniel Larsson var under de två senaste slutspelen för HV. De två senaste matcherna har gått till sudden och slutat på likadant sätt. Tio insläppta mål när man samtidigt pratar om att tighta till försvarsspelet tyder på något.

Det gnälls på domarna på ett sätt jag inte sett sedan tidigt 2000-tal, då det anmäldes i parti och minut till disciplinnämnden. Det skylls på skador, men då glömmer man bort att motståndaren också har fått klara sig utan sin bästa spelare sedan första matchen.

Åker HV ur lär det skrikas FIASKO från alla håll. Då tycker jag att man grovt underskattar Linköping, för den här säsongen har man ett lag som inte är mycket sämre än HV:s. Däremot förtjänar HV kritik om man åker ut efter det spel man uppvisat i de sista matcherna.

Dagen efter att HV71 förlorat den tredje kvartsfinalmatchen så finns det anledning till att skriva några rader. För är HV på väg ut ur slutspelet, i kvartsfinalen för tredje året i rad?

HV-fokus på domarna

Den här kvartsfinalserien har annars det mesta man kan önska sig och typiska incidenter som bara kan inträffa i ett slutspel. Carl Söderberg som ballade ur i första matchen, Andreas Jämtins totala hjärnsläpp i andra matchen. Överlag har det varit grym intensitet i matcherna.

I ett slutspel är alla medel tillåtna. Ett bra eller dåligt exempel på det är att efter varje match ifrågasätta domarna, för att på så sätt pressa fram en annan bedöming till kommande matcher. Mig veterligen har ingen lyckats med det. Det här var också något som HV var noga med att undvika för några år sedan, då man prenumererade på SM-finaler och hade slutspelsrutin i överflöd. Det man inte kan påverka ska man heller inte rikta sin fokus på och ödsla energi på.

Igår tycker jag att HV gick över den gränsen. Jag är däremot inte säker på om det var en medveten strategi eller en tillfällighet i stridens hetta? I fredags var det Linköping som gjorde samma sak då både spelare och ledare anklagade HV-spelare för att filma. Jämtin skulle dessutom få en längre avstängning efter sin spearing, trots att regelboken är tydlig med vad som gäller.

Det känns också som att HV vill ge igen på LHC i det här fallet, för det var de assisterande tränarna som var mest på hugget.

Om domarnas beslut verkligen var avgörande kan man också ifrågasätta. Det var HV som gjorde 4-2 i ett powerplay. Daniel Rahimi tog bort Jesper Fasth framför målet. Det var en utvisning LHC-lägret tyckte var lika oklar som HV tyckte att den kommande och avgörande straffsituationen var.

Även Simon Hjalmarssons utvisning i slutsekunden i andra perioden var tveksam och kunde ha avgjort matchen. Det blev tvärtom. Istället för 5-3 blev det 4-4 efter en trasig HV-klubba som banade väg för Lee Gorens mål.

Inte läge att gräva ned sig

”Det har varit lite medstuds för Linköping” sade Johan Davidsson efter matchen. Det är en bra sammanfattning och det finns ingen anledning för HV att gräva ned sig och börja leta syndabockar.

I fredags var LHC effektiva, verkligen, under Jämtins femminutare. När HV var på gång och hade kunnat få häng, då kom 4-1 i helt rätt stund för LHC. Likadant igår. LHC fick det mål i ett prekärt läge som HV inte fick i fredags när 4-2 blev 4-3 under ett skede när HV spelade sin bästa hockey.

Naturligtvis är det inte bara otur. Leder man med 4-2 på hemmaplan ska man kunna göra något bättre av situationen.

Flera av målen föregås av misstag. Och straffsituationen. TV-bilderna visar att både David Petrasek och Jason Krog uppfattar att icingen kommer att slås av. Ändå åker båda och byter och hela banan öppnar sig.

Jag vill ändå påstå att det här rör sig om tillfälligheter, felbeslut där vi talar om tiondelar av en sekund. HV har inte varit sämre än LHC i någon match.

Wesslau kritiseras

Igår fick Gustaf Wesslau återigen en del kritik. Han har varit okej, men en målvakt som har utsetts till att vara elitseriens bästa förväntar man sig mycket mer av.

Fantastiskt bra har däremot kedjan med Jason Krog, Jesper Fasth och Rhett Rakshani varit. Det är målchanser i varje byte.

Mats Trygg har fått mycket förtroende och har också gjort ett mycket bra slutspel.

Däremot önskar jag mig mera av den kedja som varit stabilast under hela säsongen. Patrik Carlsson och William Karlsson har varit bra, men Marcus Nilsson har varit HV:s blekaste spelare i slutspelet. Totalt osynlig.

Jag ser en fara nu och det är att tankarna börjar komma tillbaka om det som hänt de två senaste åren. Den pressen kan bli svår att hantera, men det är ett nytt slutspel nu och helt nya förutsättningar. Det spelar ändå väldligt liten roll, för det är det här media kommer att spinna på framöver.